I allmänhetens tjänst - granskning av public service

Hovrätten fastställde igår tingsrättens domslut i det uppmärksammade fallet om tre SVT-medarbetare som gjort sig skyldiga till människosmuggling. SVT-reportern Fredrik Önnevall och två kollegor döms var och en till villkorlig dom och 75 timmars samhällstjänst. Det var under inspelningarna av dokumentärserien ” Fosterland ” som SVT-medarbetarna träffade en 15-årig flykting som de sedan hjälpte att ta sig till Sverige. Enligt 20 kap. 8 § utlänningslagen döms den som uppsåtligen hjälper en utlänning att olovligen komma in i Sverige för människosmuggling till fängelse i högst två år. Är brottet att anse som ringa döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Fredrik Önnevall har i flera intervjuer sagt att han inte ångrar att han hjälpte pojken ta sig till Sverige. SVT har å sin sida gjort klart att man kommer att betala medarbetarnas  rättegångskostnader . SVT har motiverat sitt ställningstagande med att man "känner ansvar för de medverkande" och att man vill

Centerpartiet i Uppsala gick nyligen ut och föreslog att kommunala Uppsalahem ska sälja 550 av sina bostäder i Gottsunda, Stenhagen och Eriksberg så att hyresrätter blir bostadsrätter. Enligt kommunalrådet Stefan Hanna (C) kan det vara ett sätt att minska segregationen, vilket Sveriges Radio P4 Uppland rapporterade om  häromveckan . Kommunalrådet Erik Pelling (S)  intervjuades dagen därpå . Han ansåg det i stället för att hyresrätter ombildas bör byggas nya bostadsrätter. Några dagar senare bjöd Sveriges Radio in till  debatt . Det är nu vi kommer till det intressanta.  Förutom Hanna (C) och Pelling (S) var Jens Nilsson, ordförande för Hyresgästföreningen i Uppsala och Knivsta inbjuden till studion, liksom Stig Westerdahl, docent i företagsekonomi vid Malmö Högskola. Då framgick det att alla övriga debattörer motsatte sig Stefan Hannas (C) förslag om ombildning av hyresrätter som ett sätt att minska segregationen. Ingen av dem höll heller med om Hannas uppfattning a

SR Ekot rapporterade i onsdags att en majoritet av statliga beredskapsjobb gått till högutbildade. I Ekots rapportering påstods även att "många nyanlända har höga utbildningar" ( 14:19 in ). På Twitter ifrågasatte  "Masse"  uppgiften och bad Ekot definiera "många" och "höga". Ekot svarade genom att hänvisa till Statskontoret ( "Uppgifterna är Statskontorets" ). Det är nu det blir intressant. Återger Ekot allt som sägs oreflekterat, dvs. gör Ekot ingen egen faktakoll? Till saken hör att andelen högutbildade bland de största grupperna nyanlända flyktingar (Syrien, Afghanistan, Eritrea, Irak och Somalia) inte är särskilt stor enligt SCB . Andelen högutbildade från Syrien är t.ex. 12 procent jämfört med 25 procent bland inrikes födda, medan andelen högutbildade från Eritrea och Somalia uppgår till endast 5–6 procent. Om det inte görs någon självständig faktakoll, innebär inte det en risk för att Ekot förmedlar oriktiga uppgif